Jag kan inte sluta.

Jag vet att jag inte borde men jag kan inte sluta, äta godis. Jag är dödssjuk och tål inte godis, nå det är en väldigt stor överdrift men om jag inte sköter mig så kan det gå illa om några tjugotal år eller så.
Jag har fått tid hos diabetesläkaren och dietisten, det känns jäkligt bra. Just nu är jag inne i en liten matkris. Jag kan inte komma på vad jag ska äta eller hur jag ska kombinera mat eller om jag verkligen måste äta enligt tallriksmodellen varje dag osv. Det är inte alls det lättaste att veta sådant, och böckerna jag har läst tycker jag ger ganska dålig vägledning när det gäller själva ätandet och inte bara vad kroppen vill ha i sig av nyttigheter.

Idag var jag och Jonas och åt på Kaffé hängmattan i Majorna, vi satt ute vilket alltid är trevligt att göra. De har otroligt goda bullar där men smörgåsen som jag åt var inte dålig den heller. Tyvärr var inte rågbullen riktigt så bra som jag hade hoppats den kändes inte alls bra för mitt blodsocker, men god var den ändå. Jag drack även Pepsi Max som inte alls är gott. Jag har druckit mängder av Pepsi cola i mina dagar och Max går inte ens att jämföra, den smakar bara sötningsmedel och äckel typ. Bättre än Cola light är den i och för sig. Sen köpte jag en jättegodispåse som jag har ätit upp under dagen, nu är det dags för mig att skräpa mig, det måste bli så.

Imorgon ska jag försöka träna, jag vill verkligen det eftersom det är så roligt men samtidigt är det något i mig som gör att jag inte alls har någon lust att gå dit. Jag känner mig alltid så töntig där. Alla andra är jättecoola och passar in i den miljön känns det som men som vanligt är det väl ett hjärnspöke?

Mina hemmagjorda gardiner sitter uppe! Jag är jättestolt och förhoppningsvis kommer det någon bild på dem någon gång. Älgar är det på dem.

I dag sviker mina krafter mig.

Det har varit en hemsk dag idag. Jag har kännt mig jobbig, blodsockret har varrit ganska högt, mina ben gör trötthetsont, inga hemsidor är roliga och jag har ätit ganska äcklig choklad.
Jag tog mig en tur ut till Angered med nians spårvagn för första gången på massor av år. Det var inte mycket som hade hänt sen jag bodde där. Många av affärerna låg kvar och det var lika tråkigt som alltid. Jag tog nästa nian därifrån bara för det. Drygt en timma gick iaf och snart kan jag gå och lägga mig. Idag åt jag på Burger King, detta äckliga ställe, med min at-kollega Lotta, det var trevligt och det blev ganska mycket ångest- och at-prat. Jag trodde att mitt blodsocker skulle spåra ur men det gjorde det inte, jag hade 4,9 när jag kom hem så det var först efter när jag åt choklad som det blev mycket högre. Diabetes suger men det är alltid bra att det går att ta en promenad för att få ner blodsockret.
Usch nä nu slutar jag, det känns bara trögt.

Plötsligt blev jag lyrisk.

Ibland kan jag önska att jag levde i början av 70-talet så att jag skulle kunna se The Rolling Stones live, när de var som bäst. Jag lyssnar på Brussel affairs som är en live-skiva från 1973, inte den bästa jag har men 100 years ago är helt fantastiskt och Mick Taylor spelar ett så jävla grymt solo.

Idag har jag köpt fyra pocketböcker men betala för tre hos Wettergrens. Någon deckare, någon roman och två andra typ. Det är något speciellt att gå på stan en lördag, jag önskar jag kunde fika och dricka cola igen.


Mitt liv suger.

Idag vill jag vara lite självömkande, det var ändå ganska längesedan nu. I och för sig beror det kanske på hur man ser på det hela men nu är det mitt perspektiv och jag lär vara oemotsagd. Mitt blodsocker låg på 11,6 och jag har ätit massor av godis och mår illa. Jag har inte ätit middag på två dagar och knappt någon frukost. Jag vet inte vad som har hänt men plötsligt föll allt och jag tappade greppet. Min bukspottskörtel har fått fnatt och fungerar ibland men inte riktigt som den ska ändå. Jag behöver fortfarande mitt basinsulin men jag tar knappt något måltidsinsulin (vilket inte är så konstigt eftersom jag inte äter).

Jag lyssnar på Sophie Zelmanis senaste skiva som faktiskt var en bevikelse. Sing and Dance var jättebra och så kommer en sådan tråkig skiva. Jag har inte lyssnat på den många gånger sedan jag köpte den men idag tänkte jag ge den en chans till. Numera har jag knappt råd att köpa någon skiva i månaden. Det är skandal, eller nästan iaf men jag har faktiskt alltid köpt många skivor och nu är jag helt utanför skivköparsamhället. Senast köpte jag
Jenny Wilsons Love and Youth-skiva som är jättebra. Den får mig att länkta efter en ny First Floor Power-skiva som förhoppningsvis kommer att släppas någon gång.

Jag har möblerat om mitt vardags-/stora-/biblioteksrum men jag vet inte om det blev mycket bättre, fast datorn står bättre nu. Jag skulle vilja ha ett annat rum, bättre soffa, en fåtölj, en anna hylla och en bättre dator men det lär väl knappast finnas någon som kan tänkas vilja skänka allt det till stackars mig?

Jag har ägnat en liten stund nu på fredagskvällen åt att skicka iväg räkningar (jag har datorbank så det är massor av siffror som ska fyllas i) och det kan knappast bli mycket roligare. Vad har hänt med bra tv-program roliga saker som händer på datorn osv? Det är jättetråkigt med fredagar nu för tiden.

Sen vill jag träffa någon alla verkar vara så lyckliga det vill jag också vara. Jag har inte gillat någon på jättelänge så det är dags nu. Rent statistiskt så borde det finnas någon även för mig trotts mitt destruktiva tänkande. Eller det har ändrats men jag lever fortfarande kvar i det lite, eller ganska mycket. Men det tar tid och tid är väl allt jag har kanske? Till hösten ska jag förhoppningsvis vara med i ett eu-projekt som gör att även jag kan bli något. Nu när all ångest börjar släppa så har jag märkt att även jag vill bli något. Nu måste jag ta min Zoloft-tablett bara för det.



En dag.

Jag har köpt en mp3-spelare! Jag hade inte råd och jag behöver inte någon men jag gjorde det ändå. En fantastisk liten sak som har 1 gb minne eller ca 150 låtar. Jag har den nästan jämt, när jag går till saker, när jag handlar, när jag lagar mat (fast då är den kopplad till stereon) och när jag åker spårvagn. Jag trodde inte att ha en mp3-spelare skulle kunna vara så trevligt. I och för sig har jag svårt att fylla den och jag trycker förbi väldigt många låtar men det är mitt bästa inköp på väldigt länge.
Just nu är jag mest trött och lite fundersam men det är nog något som kommer att gå över.

Det finns faktiskt någon som jag tycker om och som vanligt kan jag inte hantera det eller jo denna gången går det ganska bra men det är alltid jobbigt att behöva vänta innan man får träffa personen i fråga.

Jag åt tårta i måndags med argumentet att jag hade gjort den innan jag fick diabetes så däför skulle det nog gå bra, vilket det också gjorde. Inget insulin men ändå låg jag på 4,1 i blodsocker lite senare. Det beror på att min egen produktion har kommit igång igen nu innan den bryts ner helt. Jag ska passa på att äta så mycket godis och annat sockrigt nu innan jag blir helt av med insulinproduktionen. Sen satt jag och pratade i en timma, trevligt, det är sådant som förvirrar sådana som jag.

Igår var jag och tränade för första gången sedan jag blev sjuk. Det gick bra och det känns skönt att jag mått jättebra efteråt vilket jag inte gjorde innan jag blev sjuk.

Jag mår bra, eller?

Jag blev jättesjuk för en månad sedan men det har resulterat att jag mår jättebra.Hur går det ihop då? Jag slutar aldrig att förundras över min kropp och hur den beter sig, den verkar göra lite som den själv vill.Jag fick diabetes och började med sprutor och matvanor vilket har gjort att min ångest har dämpats och jag har blivit jättemycket gladare, helt fantastiskt. Jag har nog inte varit så här bra sen jag gick i åttan eller något sådant vilket är läääänge sedan.Det är inte bara jag som tycker det utan andra har sagt det till mig. Det som jag är lite rädd för är att jag ska komma ner till jorden igen och bli allmänt jobbig, fast å andra sidan så klarar jag det ganska bra nu också. Att jag inte kan vara tyst och kanske tänka lite mer när jag ska säga något när det finns någon som jag tycker om som lyssnar. Idag har det hoppat hur många grodor som hellst ur min mun och jag inser att någon kanske tycker att jag är helt dum i huvudet.Diabetes har jag massor kvar att lära om och jag vet inte om det går sådär himmla bra egentligen.Jag äter för mycket godis och andra sötsaker men jag har inte druckit cola sen innan jag blev sjuk, vilket jag är stolt över.Matvanor och mängdinsulin är det sådär med men det är meningen att jag ska prova mig fram för att hitta vad som passar mig. Imorgon tror jag att det blir träning igen. Det var ju träningen som gjorde att jag blev sjuk i första läget eller utlöste det iaf, men denna gången blir det ingen jobbig spinning. Jag funderar på att sätta mig på träningscykeln och köra en halvtimme och sedan öka ju mer jag lär känna mitt blodsocker och träningen. Jag tror inte att det kommer att bli några större problem men det är nog ganska vanligt att man oroar sig efter att ha fått sin diabetes?

Till helgen ska jag åka ner till Skåne och titta på farsans hus som han har köt. Det ska bli roligt att komma tillbaks till Skåne även om det bara är över helgen och jag inte kommer att hinna hälsa på någon. Jag skulle åkt med ner över påskhelgen men jag valde att stanna hemma istället eftersom det kändes som för många dagar att vara borta vilket jag inte alls hade lust med. I mitt rum ska det tydligen finnas en elorgel och det ska bli roligt att prova den. Jag kanske borde ta med mig min gitarr ner så någon kan kompa mig? Det är nog dags att jag tar tag i mitt spelande igen det var trotts allt ganska kul men jag är för lat tror jag eller så vill jag kunna spela jäkligt bra direkt.