En dag var jag där. - En månad har gått.

Just nu känner jag mig sådär härligt vemodesledsen. Sådant där som är så bra att spä på med ledsna filmer och ledsen musik och ledsna tankar. Har tenterat om bibelkunskapen idag, det var svårt. Jag kommer aldrig att klara det. Får tillbaks världsreligionstentan på måndag, jag hoppas jag har klarat den, orkar inte gör något mer med det. Jag ska jobba på omtentamensdagen så jag har inte tid. Har inte varit så här stressigt på länge, länge. Jag går i saknaden av något/någon eller bådadera. Vart tog alla vägen? Varför kan inte dem jag gillar bäst bo i göteborg? Varför kan de inte säga bra saker till mig?
Allt är bara skola just nu, hinner verkligen inte att leva. Fast på fredag är det jobb och det ska verkligen bli väldigt skönt att slippa tänka för en gångs skull, det där går automatiskt även om jag just nu inte minns ett dugg av vad jag ska göra. Det kommer nog. Det borde sitta där efter fyra månaders slit.

http://www.myspace.com/ebbaforsberg Hey och Committed är två bra låtar.