En dag var jag där.

Jag var och besökte min dietist idag, eller min och min men avd 122:s dietist, diabetesdietisten.
Jag lärde väl mig inget nytt men jag behöver inte vara så tveksam över vad jag kan eller inte kan äta, jag kan äta allt. Hon var trevlig och jag ska tillbaks och förhoppningsvis så har jag lite nya frågor då efter en hel sommars matlagning. Jag är faktiskt ganska hungrig just nu så det lär väl bli någon macka innan jag går och lägger mig.

Jobbig matlagning idag som gjorde att jag inte orkade. Varför kan inte jag umgås med folk som förstår mig? Jag är lite trött på att alltid bli obstinat bara för sakens skull.
Imorgon ska jag ta nya tag igen och hoppas på att allt bli bättre då, knappast.

Jag har laddat hem en jäkligt bra konsertfilm med Deep Purple, MK II. Den är från precis innan Machine Head släpptes 1972. Innan de blev galna och Gillan och Glover fick sparken.
Ritchie verkar vara i en värld för sig Ian Paice är en av mina favorittrummisar.

Läste något om Pink Floyd skulle vara med på Live Aid-konserten. Jag är väldigt tveksam att det kommer att ske. Waters lär inte vara med, Gilmour har väl inte heller någon större lust så då är det Mason och Wright och det blir inte Pink Floyd, men vi får se kanske står de alla fyra på scenen. Senast de gjorde något tillsammans var The Wall-turnén när Wright fick sparken men valde att spela som avlönad musiker (!). Sen stämde Water Gilmour och Mason eftersom han inte ville att de skulle fortsätta som Pink Floyd. Och där blir det krångligt när Wright blir medlem igen och Waters får alla rättigheter till The Wall. Låter jävligt krångligt och det är det säkert också. Det jag vill komma till är att jag tror på det först när jag ser/hör det.

Child In Time är en riktigt bra låt.

Varför gillar jag alltid den svartklädda tjejen som inte är som alla andra?

Var ute och gick förut, hände inget särskilt. Lyssnade på min mp3-spelare med bra musik. Det var inte mycket folk ute trotts att det är lördag. Jag funderade mycket och när jag kom till Vasagatan så hade jag löst alla problem, i Haga var allt som normalt igen. Det är konstigt hur saker som är viktiga kan ändras så snabbt, som att hjärnan inte vill fatta det jag säger till den.
Ganska ångestfri idag, men jag vill inte släppa den med tanken. De säger att förväntansångesten är det sista som släpper men jag borde vara där nu, jag vill vara där nu. Jag kände lukter som jag kände igen, svårt att placera ibland men något luktade som någon jag gillar, ganska speciellt.
I Femman är det alltid folk som jagar som vill veta vad jag har läst eller dela ut något blad. I Haga stod Moderaterna och spred sitt budskap, som vanligt gick jag förbi alla och tänkte pinsamheter.
Egentligen hade jag nog vilja fika men jag har inga pengar.

Jag åt godis i går, det gjorde att jag hade höga värden i morse 8,6 men efter frukost och promenad så kom jag hem med 4,6 och då hade jag tagit min vanliga dos innan frukosten. Jag saknade lite sötma på min havregrynsgröt (fiberberikad) men jag har ändå vant mig vid osötad äpplemos (ej med sötningsmedel i) och kanel. Det trodde jag aldrig att jag skulle göra första gången jag åt det efter det att jag blev sjuk. Jag har ätit Kornflakes med sylt och socker i 26 år och det har blivit en vana. Nu var det snart tre månader sedan sist men jag saknar det inte. Jag saknar inte heller cola som jaginte heller har druckit sen jag blev sjuk. Jag har börjat med Lantus nu, tog sex enheter från början men har nu ändrat till fyra. Jag tycker att det fungerar bra även om jag är lite hög på morgonen. Mina värden efter mat har stigit sina två enheter och jag är inte svängig så jag är helt klart nöjd. Ibland kan jag sakna tiden då allt inte handlade om mat. Nu känns det som att jag tänker på mat jämt. Inte vad jag ska äta utan att jag ska äta. Maten vid 13-tiden känns oftast ganska dum och jag kan inte gå ut på stan eller göra något annat vid tolv för då är risken väldigt stor att jag blir låg. Jag ska inte klaga, jag tycker jag klarar mig bra och säkert bättre med många andra om jag jämför. Det finns många som bara klagar på sin diabetes men jag har väl inte kommit dit hän ännu, nyhetens behag kanske?

Nästa helg ska jag till Skåne. Jag vill och inte vill samtidigt. Jag vill inte åka hemifrån, varför vet jag inte men det är bara från fredag till måndag. På tisdagen är det ingen matlagningsgrupp så jag har bara saker att göra på onsdagen då, känns ganska tråkigt.

Idag har jag varit hos Johanna. Jag trodde att jag skulle få reda på om jag blir antagen till projektet eller inte, men än har de inte svarat alls. Förhoppningsvis blir det klart snart för jag orkar inte vänta på att få reda på vad jag ska göra nu i höst. Jag vill verkligen göra något så det är bra om jag får svar nu så att jag kan hitta på något annat istället.

Jag vann cupmatchen igår, som väntat. Nästa match blir mot ett division 5-gäng och om det blir som vanligt så lär jag åka ur. Jag har inte satt upp några mål inför denna säsongen, heller, så det spelar egentligen inte någon roll hur det går. Bara jag inte åker ur femman, det hade varit riktigt tråkigt.
Förhoppningsvis kan jag vara med där uppe och slåss om en medaljplats. Usch som jag låter, jag gillar inte sport ens. Men nu är det hattrick och det är mycket mer än så...

Jag är trött, jag funderar på att lägga mig i soffan och vila lite, jag är ganska bra på det.

Idag har jag köpt den nya Bruce Dickinson-skivan. Det lilla jag har hört låter faktiskt riktigt bra. Det är iofs inte något konstigt med det eftersom hans senaste skivor också varit riktigt bra.
Jag känner mig inte på humör riktigt för att lyssna in mig på det just nu men det kommer väl tillbaks?

Trött är jag, så nu väntar jag bara på att HT-cupmatchen ska börja så att jag kan gå och lägga mig när den är över.

Nästa vecka kommer att bli tråkig när ... är borta och ska kvala in till skolan. Vad ska jag göra då?

Då borde jag kankse passa på att göra något vettigt men jag vet inte vad det är.

Jag har handlat idag. Godis och annat onödigt som jag inte behöver men det är ju så trevligt :)

Det låter som en flodhäst eller något sådant stort djur klampar i lägenheten ovanför. Hur hårt kan man gå egentligen utan att taket ramlar in? Jag har inte lust att byta lägenhet eller något annat bara för att de inte klarar av att leva som normalt folk.

Var hos diabetesdoktorn idag. Fick nytt basinsulin, Lantus heter det. Insulatard är tydligen bara ett nybörjar-insulin så nu kommer jag att komma upp ännu ett steg på diabetesstegen.
Det ska bli intressant att testa. Jag fick vänta jättelänge på apoteket idag. Jag förstår inte varför det måste vara så segt just där. Inte nog med att de går hur långsamt som helst så har de tydligen tid över åt att snacka med sina kollegor. Jag tror inte de är medvetna om att det faktiskt inte är så himmla kul att sitta och vänta på att mitt nummer ska matas fram. Bussen var jättevarm, den som jag åkte hem med från SU. Måste ha varit en sjuk busschaufför eller så var elementet trasigt.

Mitt HbA1c-prov som jag hade skickat in hade torkat. Jag får ta ett någon annan gång och nu kommer jag nog begära att få göra provet på plats istället. Det tar inte speciellt lång tid så jag kan lika väl komma 10-15 minuter innan och få det gjort.

Jag har ordnat en pocketklubb på jobbet nu. Jag har några böcker som bara står och samlar damm så då kan jag lika väl ge bort dem. Alla som vill kommer kunna lämna in pocketböcker som någon annan kan ta sen. Jag hoppas kunna hitta någon rolig bok där sen.
Jag har inte riktigt valt ut vilka mina första böcker som jag kommer att ge bort är.

Jag hade tänkt att gå ut tidigare idag, då blev himmlen mörk och några regndroppar smattrade mot mitt fönsterbläck. Det tog inte lång tid för regnet att försvinna bort och solen tittade fram. Min längtan att gå ut hade försvunnit och jag har stannat inne och kommer stanna inne hela dagen.
Just nu lyssnar jag på The Bear Quartets fantastiskt braiga Moby Dick-skiva. Jag lyssnar på den för sällan, glömmer liksom av att den kan vara så bra. Det är alltid någon låt på BQ:s skivor som jag har svårt för men Moby Dick saknar sådana ögonblick och är stenhård rakt igenom.
Synd att skivan inte bättrar på mitt söndagshumör men man kan inte få allt. Jag önskar verkligen att jag hade varit någon annanstans just nu, trotts hungern. Mitt liv suger som jag har sagt om och om igen nu i några hundra dagar men ändå händer det inget. Varför måste jag göra allting själv? Jag vill bara ligga på min säng och få allt serverat, men aldrig händer det, aldrig. Love Will Come Knocking sjunger världens bästa First Floor Power men de glömmer att tala om att Love aldrig kommer och knackar på min dörr. Inte ens någon semi-love eller någon att hata. Jag är fortfarande helt ensam.

Jag hittade en lite Pollygodiskula i mitt köksskåp, den hade trillat ur påsen senast jag köpte Polly. Jag kunde inte låta bli att äta upp den och genast så är suget där igen. Trotts att jag bara har 20 kr kvar och inga pengar på några dagar så funderar jag på att gå och köpa godis. Fast mest av allt skulle jag nog vilja ha Pizza idag, jag har ingen större lust att laga mat, jag vill inte ens försöka. Det blir nog Spaghetti och köttfärssås idag med. På tisdag ska mor komma hit och äta så då hade jag tänkt mig att göra en kycklinggrytagrej med citronsmak. Den var god senast jag åt den men jag vet inte ens om jag kommer att orka klara laga mat. Jag kommer att vara  hungrig, det är jag alltid nu för tiden. Det är nog för att jag inte äter något som jag blir mätt av.

I morgon ska jag till farbror doktorn för första gången, som jag träffar honom alltså. Jag vet inte vad jag kommer att kunna förvänta mig men det blir säkert lite diabetestjaffs och sen så får jag gå. Jag kommer att få svaret på mitt Hba1c-prov som jag skickade in för någon vecka sedan. Jag tror inte att det kommer att visa några bra värden eftersom jag inte kunde sluta äta godis, men jag kan alltid hoppas. Jag blev plötsligt rädd för komplikationer, trotts att risken inte är så speciellt stor. Jag vill inte bli av med ett ben eller ett öga. Jag gillar både att gå och titta så det är säkert bäst att jag sköter mig.

När jag trodde att jag hade vant mig vid det hemska ljudet från spårvagnsövergångsplingandeljudet så kommer nästa hemska ljud och stör. Nu har Stadsmissionen fått för sig att de ska låta sin klocka i Johanneskyrkan ska ringa varje hel- och halvtimma. Jag fattar inte varför de har kommit på något sådant? En kyrka mitt i stan borde vara jäkligt tyst. Jag vill inte sova med öronproppar. Varför ska det alltid vara så jäkla mycket ljud?

Om jag hade levt i en värld där männen är organiserade i satanistsekter och mer än gärna slår och våldtar alla kvinnor i deras väg så hade jag också varit rädd.

Idag har jag städadt, synd bara att jag måste göra om det igen nästa vecka. Det hade varit otroligt skönt om det bara hade varit en gång per år.

Jag har ätit vit After Eight-choklad. Faktiskt ganska god, lite för mycket socker för min diabetessmak men den gick helt klart att äta. I söndags fick jag en vit Toblerone av mor som hade varit i Turkiet. God den också.

Denna helgen är det melodifestival fast på utländska. Jag fattar inte hur det kan finnas så mycket skitlåtar som måste visas och lyssnas. Det brer ut sig mer och mer och snart är hela året fyllt av taskiga låtar som någon sjunger singback till. Fast värst är Christer Björkman.

Nu ska jag nog ta och lägga mig och läsa en stund. Just nu läser jag Nick Hornbys en god människa. Jag har haft den hur länge somhellst i min bokhylla så jag kände att det var dags. Den är inget vidare bra, tom ganska jobbig, men den är ganska lättläst.

Jag är riktigt jävla snorfattig (då är det illa när det behövs så hemska ord). Jag fattar inte vart pengarna tog vägen. Jag har inte köpt så speciellt mycket alls men ändå har jag bara 87 kronor kvar på mitt konto. Tur att jag har en mor som stack till mig en hundralapp idag då. Nu kommer jag förhoppningsvis kunna överleva tills nästa peng kommer. Det blir inget mer godis på några dagar nu iaf. Morsan har varit i Turkiet så hon hade köpt en t-shirt till mig, en ganska snygg men totalt oäckta disel-tröja. Tur att jag inte är någon märkesmänska för annars vet jag inte om det hade gillats med något falskt?

Idag är det jäkligt varmt och jag svettas, jävla något som ger mig dessa biverkningar. Jag kommer inte att få en rolig sommar om detta fortsätter, det är verkligen jättejobbigt när det är varmt. Jag har aldrig varit känslig för värme förut men de senaste sommrarna har jag inte alls mått bra. Jaja jag ska inte klaga eftersom jag vet att det brukar bli bra till den sista veckan då det är varmt. Det är säkert den jävla Zoloftens fel. Den tar allt saliv och flyttar ut det i kroppen istället :).

Igår tog jag bara nio enheter basinsulin och det var väl kanske inte så  bra. Idag har jag legat ganska högt och jag har tagit måltidsinsulin istället som jag inte alls tog för någon dag sedan. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att vara inne i "smekmånaden" för nu kan jag inte lära mig hur detkommer att fungera i framtiden när jag inte har någon egen insulinproduktion alls.
Fast jag ska inte klaga. Jag tror inte de som har diabetes typ 1 mår i närheten så bra som jag i andra länder där de inte har tillgång till den vården vi har här. Jag är glad att jag inte behöver betala en krona för mitt insulin för då hade jag nog fått dö istället eftersom det faktiskt är ganska dyrt.

Det finns otroligt många fördomar om diabetes eller sockersjuka som det hette förut. Min mor är livrädd när jag äter  godis eller något annat som innehåller snabba kolhydrater. Folk säger: det där kan du väl inte äta? Men det fungerar inte så. Sen tror jag nog att jag har mer koll på min sjukdom än de andra som inte har den som tror att de vet vad det är som gäller. Det jag egentligen undviker är dricka med socker i, då återstår det bara vatten eller läsk med sötningsmedel i men det undivker jag helst så det blir mest vatten. Jag undviker också vitt bröd, potatismos, pommes frites, sylt, kornflakes och säkert massor till men bara för att jag inte äter det betyder det inte att jag inte kan äta det. Jag har gjort ett val och det passar mig att inte äta sådant längre. Förut så åt jag kornflakes varje dag i säkert 26 år och nu har jag inte ätit det en gång sen jag blev sjuk. Det är inget jag saknar heller. Jag kan inte förstår hur jag hade både sylt och socker på och sen massor av mjölk över. Jaja varje dag ska man lära sig något nytt säger de. Just nu mår jag faktiskt ganska bra och fast jag har haft lite högt blodsocker idag och i går så har jag nog väldigt bra i medelvärde. Jag skickade in ett HbA1c-prov idag men jag tror inte att det kommer att visa så lågt som de vill att det ska vara.

Idag fick jag en sådan otrolig länktan till Skurup. Jag vet inte om det var så mycket till stället mer än till känslan? Jag kan inte ens förklara det, eller så var det bara minnen från våren där nere. Det var vid den här tiden som allt roligt hände. Väntan på att det skulle ta slut var snart över och solen gjorde att det gick att vara ute igen.

Min skivbutik som jag alltid har handlat i har de senaste året bara blivit sämre och sämre.
Det klassiska Skivhugget ska flytta nu till mindre lokaler vilket är ganska sorgligt faktiskt.



Bilden är tagen när de byggde om Masthuggstorget och det var ungefär då det började att gå utför med butiken.

Just nu lyssnar jag på Deep Purple från deras Japan-film från 1975 med Tommy Bolin på gitarr.
Inte så bra men ganska skoj att lyssna på ändå.

Började redan sju i morse när jag vaknade en halvtimme innan klockan skulle ringa. Jag valde att läsa i min bok istället för att somna om och det kändes helt rätt. Jag gillar verkligen den känslan när jag längtar efter att läsa i en bok och den har jag fått lite nu.

På jobbet var väl allt som vanligt, eller kanske inte då eftersom något aldrig är som vanligt där.
Jag gjorde muffins, pratade, pratade, pratade, pratade, fikade, pratade lite till och sen började jag och min kollega (hahaha vilket ord som är helt fel) göra spel. Det är nog ett vuxendagis mer än en sysselsättning. Jag lärde mig att det heter en muffinet och en muffin, eller nåtgot sådant.

Jag har även fikat med kusin Maria. Vi satt i solen på Linnégatan. Jag åt en jättestor chokladboll och drack vatten, som vanligt, och vi ägnade oss åt att prata. Jag fattar inte varför det inte finns några andra "light-drickor" än cola (max eller light av olika märken). Jag tycker det smakar vedervärdigt med lightcolor och jag skulle hellre vilja ha någon sprite eller 7up som inte smakar så mycket sötningsmedel. Efter någon timma på uteserveringen gick vi till fram-butiken där jag köpte äpplemos utan socker, jag tittade även på jordnötssmör men jag köpte inget eftersom jag inte vet  om jag kan äta det eller ej. Nästa stopp blev på Plantagegatan där vi satte oss och åt glass. Riktigt gott med glass och väldigt skönt att sitta i solen.
Jag har inte tagit något måltidsinsulin under tiden heller men jag låg "bara" på 8,8 förut. Ok det är mer än det ska vara men  det är alls så mycket som det hade varit om jag inte hade varit i smekmånadsfasen. Jag kan inte säga att jag har mått speciellt dåligt av min diabetes snarare tvärtom, men jag är nog ganska ensam om den upplevelsen. Många mänskor som har diabetes verkar må dåligt psykiskt så det är kanske jag har fått lära mig så mycket om den biten för att jag ska klara av att vara sjuk? Om det nu är någon mening med livet dvs?

Efter det att jag kom hem så har jag suttit och spelat Evil Genius som är ett ganska roligt spel. Nu börjar jag tröttna efter två dagars spelande men tiden har gått fort.

Nu ska jag gå och lägga mig, jag är trött och läsesugen så det blir nog några sidor innan jag somnar också. Imorgon ska jag tvätta, det är verkligen lockande att vakna imorgon.

Några säger att det inte lönar sig att jobba om man jämför med bidrag. Lösningen är att sänka bidragen för att få folk att jobba. Varför inte höja lönerna istället. Om jag fick det jag får i bidrag i lön så skulle jag inte vilja jobba där. Det är skamligt lite pengar och att då tvingas vända sina kronor några gånger till för att vissa ska få som de vill är bara löjligt. Varför inte höja skatten för de som tjänar massor av pengar med någon procent, det skulle ge ännu mera pengar till statskassan, fast iofs då skulle alla flytta från Sverige och det går inte för sig.

Jag hade långt hår en gång i tiden, jag kan tänka mig att ha det igen. Det finns inte speciellt många bilder på det men här är en:



Jag ser inte allt för glad ut. Min ko som hänger på väggen finns numera på min toalett.

I dag har jag varit hemma hos morsan och ätit mat. Alltid lika skönt att slippa laga mat själv. När jag blir rik ska jag skaffa mig någon som kan laga den godaste och nyttigaste maten till mig. Det får mig också att tänka på att jag måste ta mig till gymmet igen. Jag har blivit jättelat och ju merlat jag blir desto tjockare blir min mage.

Jag är lite lässugen men jag är för lat för det just nu. Jag läser Åsa Larssons senaste bok. Jag brukar inte läsa deckare men ibland faller även jag för frestelsen. Den är faktiskt inte så illa som många andra böcker kan vara.

I går köpte jag två par jeans, eller det var pappa som betalade. Ibland är det bra att ha en far men egentligen vill jag betala allt själv. Jag får dåligt samvete och jag vet inte om det är bra eller dåligt eftersom jag faktiskt inte har råd att betala något själv fast jag vill.

Ägaren till mitt gym ska vara med i Robinson. Jag är rädd för att det kommer att bli ett poppisgym när kidsen ska kolla på honom.

Jag är nästan kär, det pirrar i min mage och jag är livrädd för att det ska bryta ut något som kommer att knäcka mig. Jag har inte varit kär sen 1995 så jag vet inte hur man gör. I och för sig är det ett tecken på att jag mår mycket bättre än på länge så jag kanske ska ta det för vad det är. Det är nog bara min första prövning?
Jag har i alla fall aldeles för dåligt självförtroende för att gå runt att gilla något. Jaja det kommer förhoppningsvis inte vara någon tvåårig lång destruktiv period som jag var med om när jag inte kunde vara kär. Jag är 26 år och borde vara bättre än så här men jag vill vara lite patetisk jag också.

Annars är jag trött och sällskapssjuk.